Regnskogen

(Skrivet onsdagen den 10 februari.)

 

Vilken dag!

 

Imorse vaknade vi klockan 04.05 av ett fruktansvärt vrål precis utanför ”fönstret” (läs myggnätet) av vår lodge. Det lät ungefär som om en jättegorilla höll på att avlivas en meter ifrån oss. Efter detta ljud som i vår värld kunder vara tigrar, lejon, galna elefanter eller vad som helst kunde vi självklart inte somna om. Detta gjorde dock inget då vi ändå skulle träffas strax efter fem för att ta oss ut på floden innan alla djur försvann för dagen. Efter att ha talat med vår guide Hurben fick vi veta att det vare sig finns tigrar, lejon eller elefanter i Costa Rica utan ljudet som väckt oss kom från vrålapor. Vi blev givetvis sugna på att skåda dessa gigantiska varelser. Väl ute på floden fick vi se mängder av ståtliga (men tråkiga) fåglar, alligatorer, sköldpaddor, uttrar, jesus lizzards (de går på vattnet), spindelapor och slutligen dessa vrålapor. Vrålaporna var dock inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Dessa avgrundsvrål kom inte från stora gorillaliknande varelser utan från små söta apor. Vi fattade ingenting men vrålapan gör tydligen skäl för sitt namn.

Vrålapa

Vrålapan


Svan Utomhussvan
Inomhussvan och utomhussvan
 

Sköldpadda Babyaligator Regnskogen



Efter flodturen åt vi frukost och begav oss sedan på en vandring i regnskogen. Vår europeiska grupp är tydligen en samling trekingfantaster och samtliga entrade regnskogen i praktiska kakifärgade djungelbyxor, praktiska djungelskjortor och praktiska djungelhattar. Mycket praktiska outfits med andra ord. Daniel och jag å andra sidan. Då ingen av oss är speciellt entusiastiska över naturliv äger vi självklart inga praktiska trekingkläder. Daniel entrade regnskogen iförd Aknejeans och en mörk piké med ett litet snyggt märke på bröstet medan jag var iförd mina tunna träningsbyxor och en sportbh. De flesta tittade lite konstigt på oss men hade dock den goda uppfostran och artigheten (de är ju trots allt européer) att inte säga något. I regnskogen var det mygg, spindlar, mygg och spindlar. Vi såg också röda giftiga grodor, giftiga träd och giftiga bär. Daniel genomförde sitt livs största prövning med bravur och borde för detta erhålla en bragdmedalj.

Uppstoppad fladdermus

Spindeln som Daniel senare höll i

 

När vi trodde att vi inte skulle klara av mer vild natur på en och samma dag var det dags för nästa upplevelse, vi skulle på canopy-tur. Detta innebär att man tar sig upp för höga höjder i regnskogens träd för att sedan åka linbana mellan dessa. Det var väldigt rolig och äntligen fick vi lite action!

Canopy

Canopy, Ida Canopy, Daniel

 

Eftermiddagen spenderade vi vid poolen och på stranden där vi spelade beachvolley med två tyskar, en holländare, en dansk samt några locals. Vi hade så kul att vi inte slutade förrän det började skymma.

 

Nu har ni just ätit middag och umgåtts med de andra européerna. Sällskapet är väldigt trevligt och en man från Östtyskland har berättat väldigt mycket om hur det var innan muren föll, vilket var intressant. Jag var trots allt endast nio år då muren föll så jag har inte speciellt bra koll på hur och varför detta hände. Trots att vi är yngst i gänget har vi lagt oss först varje kväll, så även denna. Nu är vi så trötta så ögonen går i kors, det kan inte vara sunt med så här mycket natur på en och samma gång.

Ödla


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0